Fem matcher i serien, samt två i DM, har nu avverkats och jag skall försöka ge mig på en liten summering av det vi hittills fått bevittna.
Om vi inleder med serien så blev premiären lite besvärlig. En tidig utvisning i andra halvlek skapade lite oreda och trots ett visst spelövertag i matchen, fick vi åka hem med ett kryss. Därefter har det dock varit idel segrar för HIK, och spelet har dessutom varit direkt hänförande under stora delar av dessa matcher.
I DM har det också gått långt över förväntan. Förvisso fick vi en trubbig resa mot Lunds FF, en match vi till slut vann med uddamålet, men i omgången därefter svarade vi för en insats som enligt Urban Stoltz var den bästa under hans sju år som huvudtränare i klubben. 4-0 mot Högaborgs BK, som för närvarande är ett mittenlag i division två, talar sitt tydliga språk och den laginsats som presterades under denna match var helt enkelt fantastisk.
Den senaste tiden, speciellt efter Högaborgs-matchen, har diverse personer, som alla sympatiserar med Hittarps IK, berömt HIK för att spela en karismatisk och underhållande fotboll. Jag har, liksom majoriteten av de människor som befinner sig i fotbollsbubblan, ett narcissistiskt, bekräftelsetörstande och aningen bräckligt drag i min personlighet, så det känns givetvis fantastiskt härligt att få sådana kvitton på att vi i alla fall sysslar med någonting vettigt ute på IP. Dessa lovord kommer dessutom från människor som alla på olika sätt symboliserar Hittarps IK, vilket gör att beröm som detta blir ännu lite mer laddat.
Den här texten skall dock verkligen inte handla om mig, så för att återgå till själva stringensen – vilken är Hittarps IK – återkopplar jag till det beslut som klubbades igenom under vinters första styrelsemöte.
Det är nämligen bestämt att Hittarps IK skall förknippas med en publikfriande fotboll som präglas av en offensiv, lite oborstad, aura. Beröringspunkter och referenser finns främst i det HIK-lag som skördade viss framgång under 1980-talet. Då hade föreningen ett rykte om sig att resultaten förvisso kunde sluta precis hur som helst, men att man som åskådare alltid fick valuta för entrépengen.
Idag är det förvisso gratis att besöka IP i samband med seniorlagens hemmamatcher, men klubben känner ändå viss skyldighet gentemot den publik som kommer och tittar. Som åskådare skall man lämna Laröds IP efter match med en känsla av belåtenhet. Jag vågar förvisso inte lova att varje match blir en färgsprakande fotbollsfest, men jag kan gå i garant för att vi åtminstone kommer göra ett tappert försök.
I år är ambitionen att avancera i seriesystemet, vi känner att det är ett rimligt steg att ta sett till storlek och förutsättningar. Därefter, om vi går upp vill säga, är det primära för HIK att bedriva en sorts fotboll som utvecklar spelarna samtidigt som den är behaglig att bevittna. Resultat kommer alltid att vara väsentligt, i seniorsammanhang skall tilläggas, men att vinna till varje pris får inte bli ett självändamål.
Det är lätt att den balansgången, vinna kontra spela fin fotboll, blir lite skev. Förhoppningsvis lyckas vi, genom en fortsatt stark ungdomssektion i kombination med vettiga rekryteringar utifrån, skapa en värdegrund som alla HIK-representanter kan känna sig bekväma med.
Denna text är både lite svävande, såväl som högtravande, men essensen av det jag vill förmedla skall förhoppningsvis nå fram. Vi vill helt enkelt vara klubben i Helsingborg som alltid, oavsett omständigheter, spelar en fin och spännande fotboll.
Under morgondagen möter herrarna ett annat lag som också försöker spela en fin fotboll, FK Bosna. Därför finns alla förutsättningar för att matchen, som spelas på Norvalla IP klockan 14:00, blir riktigt trevlig att beskåda. Vi beger oss till Norvalla med rejäl medvind i ryggen och förhoppningsvis lyckas vi också förlänga vår så vackra segertrend.
MVH
Mattias



